Nackdelar med styrkort

De första tankarna kring konceptet "Balanced Scorecard" presenterades från Kaplan & Norton inom tidsskriften Harvard Business Review, Det styrkort som presenterades var resultatet av en projekt tillsammans målet för att mäta prestationen hos framtidens organisationer. Studien motiverades från tron för att existerande prestationsmått, som huvudsakligen bestod från finansiella mått, höll vid att bli föråldrade.

Kaplan och Norton betonar för att konkurrensvillkoren till företag besitter förändrats kraftigt under dem senaste decennierna då förmågan att mobilisera och utnyttja de immateriella eller osynliga tillgångarna äger blivit många mer kritisk än investeringar i samt hantering från fysiska tillgångar. De sedvänja finansiella måtten visar effekt från aktiviteter i detta förflutna, vilket inte existerar tillräckligt på grund av att guida och bedöma företag inom dagens kunskapssamhälle där dem materiella tillgångarna bara väntas stå på grund av procent från ett företags marknadsvärde.

I praktiken visade detta sig sedan att detta utvecklade styrkortet inte bara användes från företagsledningar på grund av att redovisa resultat utan huvudsakligen för för att kommunicera samt klargöra organisationen

Balanserat Styrkort

Balanserat styrkort (av engelska: balanced scorecard) är en metod och en styrfilosofi för att styra organisationer och företag.

Metoden introducerades av professorerna Robert S. Kaplan och David P Norton och har i Sverige populariserats genom Nils-Göran Olves böcker. Den tar sin utgångspunkt i att traditionell styrning lagt för stor vikt vid enbart det finansiella perspektivet. I sin bok Relevance Lost kritiserade Kaplan och Norton det finansiella perspektivet och menade att det är historiskt fokuserat och sällan förmår fånga de för organisationer viktiga långsiktiga trenderna. I metoden introduceras ett antal andra perspektiv som behövs för att komplettera styrningen. Samtliga nödvändiga perspektiv är:

Syftet med metoden balanced scorecard är att skapa en mer balanserad styrning (därav namnet). Metoden betonar också vikten av att förverkliga organisationens strategi genom att koppla den till olika mätetal och på så sätt föra den närmare det dagliga arbetet. What gets measured gets done är ett genomgående tema.

De olika perspektiven syftar till att lyfta fram olika aspekter av verksamheten och sammankoppla dem. Dessa aspekter är exempelvis:

Det balanserade styrkortet är ett strategiskt resultatstyrningsverktyg som används av företag för att mäta effektiviteten i sina affärsfunktioner. Detta verktyg utvecklades av Dr. Robert Kaplan från Harvard Business School i USA och Dr. David Norton, och termen myntades på talet. Det balanserade styrkortet använder sig av en strategisk plan som fokuserar på fyra perspektiv företaget kan använda för att balansera olika funktioner vid utveckling av affärsstrategier: ekonomi, affärsprocess, lärande och tillväxt samt kunden.

Det första balanserade styrkortsperspektivet relaterar till företagets finansiella verksamhet. Finansplanen inkluderar rörelseintäkter, avkastning på kapitalinvesteringar. Finansiell information är viktig för företag eftersom alla ekonomiska resurser eller verksamhetsinsatser så småningom måste betalas av verksamheten. Att använda för mycket extern finansiering från lån eller eget kapital kan begränsa företagets operativa effektivitet eftersom ränta måste betalas för denna finansiering. Finansperspektivet relaterar till hur aktieägare ser på ett företag.

Den andra delen av det balanserade styrkortet är affärsprocessperspektivet. Detta perspektiv fokuserar på e