Vilken psalm är 249
Text: Psalm Blott enstaka dag, en ögonblick inom sänder
Text: Lina Sandell-Berg
1. Blott en ljus, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer.
Skulle jag, som ungar, väl ängslas då?
han som små frukter från växter för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varenda nyfödd dag
dess beskärda del från fröjd samt smärta,
möda, vila samt behag.
2. egen han existerar mig varenda dagar nära,
för plats särskild tidsperiod med speciell nåd.
varenda dags oro vill denne bära,
denne som heter både Kraft och Råd.
Morgondagens vård får jag spara,
ifall än oviss syns min vandrings stig.
Som din dag, sålunda skall din kraft ock vara,
detta löfte gav han mig.
3. Hjälp mig då för att vila tryggt och stilla
blott nära dina löften, Herre kär,
ej min tro samt ej den tröst förspilla
som inom Ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, för att vadhelst mig händer
taga ur din trogna fadershand
blott ett dag, en ögonblick inom sänder,
tills jag nått det goda land.
Det är dags att sätta punkt för min artikelserie om psalmer. Vad passar då bättre än att avsluta med Sveriges mest älskade psalm: Blott en dag, ett ögonblick i sänder.
Texten publicerades i första numret av Lina Sandells julkalender Korsblomman, som hon sedan gav ut varje år livet ut. Lina var då 33 år. Bakom låg några sorgens år; hennes far, mor och en syster hade dött och föräldrahemmet i prästgården var upplöst. Men nu hade hon också själv fått glädjen att arbeta för EFS i Stockholm med olika skrivuppdrag.
I artikeln »En viktig lärdom« återger hon en engelsk allegori om en väggklocka som hade stannat. Pendeln hade nämligen gått i strejk eftersom den blev så trött av tanken på alla miljoner slag den hade framför sig. Men urtavlan försökte ge nya perspektiv: »det fordras likväl bara ett varv i sänder av dig«. Och pendeln började på nytt sitt arbete.
Så följer Linas egen kommentar: »Det är dåraktigt att till det närvarande ögonblicket lägga det kommandes tyngd. Vi får inte mer än en dag, en timme i sänder att genomgå och för varje dag ny nåd, ny kraft, ny hjälp.« Sedan avslutas artikeln med en dikt som hade titeln En dag i sender.
Melodin skrevs sju år senare av sång
Herre du har anförtrott
1.
Herre, du har anförtrott
oss en uppgift i din kyrka.
Lär oss bruka det vi fått
så det växer till i styrka.
Låt oss gå med öppna händer
till det uppdrag du oss sänder.
2.
Jesus, hjälp oss finna tid
för det som vi nu skall göra.
I vår brådska skapa frid.
När du kallar, låt oss höra.
Låt oss i din kärlek vandra,
låt oss lita på varandra.
3.
Låt oss känna att vi har
samma mål och samma längtan.
Och när vi nu ansvar tar,
låt det ske med hoppfylld väntan.
Var med oss när vi planerar,
gör beslut och diskuterar.
4.
I detaljer drunknar vi
och förlorar perspektivet.
Låt oss inte gå förbi
det väsentliga i livet.
Hjälp oss att bedöma riktigt
vad vi, Gud, skall anse viktigt.
5.
När vi inte orkar mer
ansvar och bekymmer bära,
då vet vi att du oss ger
nya krafter, är oss nära.
Tack att du oss väg bereder
och med ordet kyrkan leder.