Prisindex hur räknar man
Värdet på index motsvarar förändringsfaktor skriven inom procentform, fast utan procenttecknet.
För att ge en sammanfattning av förändringen görs indexserier. Serien visar hur förändringarna relaterar till varandra. När du kalkylerar en indexserie utgår man alltid ifrån ett sålunda kallat basår. Basåret motsvarar detta året vars värde man jämför varenda andra kalenderår mot. Basårets värde sätts alltid mot index $$, vilket syftar på $\%$%.
När man beräknar en indexvärde används ett tid vars värde man önskar jämföra samt basårets värde.
Index
Index visar relativa förändringar samt beräknas således här.
$\text{Index}=$Index=$\frac{\text{Årets Värde}}{\text{Basårets Värde}}$Årets VärdeBasårets Värde$\cdot$·
Kvoten oss får fram vid division av årets och basårets värde existerar en förändringsfaktor. För för att sedan ett fåtal fram indextalet multiplicerar ni alltså denna förändringsfaktor tillsammans $$. Index motsvarar alltså förändringsfaktorn skriven i procentformutan procenttecken.
I indextabellen kan man läsa från ökning samt minskning inom procentenheter mellan olika år.
Exempel 1
Avläs inom tabellen hur många procentandelar KPI ökade mellan tid och
Lösning
Index kan ses som förändringsfaktor skriven inom procentform
Index
När vi vill jämföra hur mycket värdet på en vara eller en tjänst har förändrats över tid kan vi använda ett jämförelsetal som kallas för index. Indextalet beskriver prisförhållandet mellan två tidsperioder. Året som vi väljer som startpunkt kallas för basår. Priset på varan för åren innan och åren efter jämförs med basårets pris. Vi räknar ut förändringsfaktorn för alla år enligt formeln:
$$Förändringsfaktorn=\frac{Nya\;värdet}{Gamla\;värdet}=\frac{Priset\;år\;x}{Priset\;för\;basåret}$$
För att räkna ut indextalet multiplicerar vi förändringsfaktorn med \(\). Det vi får fram är egentligen förändringsfaktorn i procent men vi tar bort procenttecknet och kallar det för index. För basåret får vi:
$$Förändringsfaktorn=\frac{Priset\;för\;basåret}{Priset\;för\;basåret}=1$$
$$Index=Förändringsfaktorn\cdot=1\cdot=$$
Normalt brukar man välja första året i tidsserien som basår men det behöver inte vara så. Det vi ska komma ihåg är att basåret ska ha indextalet \(\). De andra åren kommer att ha ett indextal som är större än \(\) om priset har ökat eller mindre än \(\) om priset har minskat.
Exempel
En godispåse kostade \(4\) kronor år Samma godispåse kostade \(5\)
Kakor på
För att kunna räkna om ett grundpris med hänsyn till indexutvecklingen mellan två tidpunkter, krävs att indextalen omräknas till indexpåslag eller procenttal.
Man kan vid indexregleringen räkna fram antingen bara indexpåslaget (A) eller slutligt pris inklusive indexpåslag (B).
- Indexpåslag
Indexpåslag = (i2-i1) / i1* grundpris - Slutligt pris inklusive indexpåslag
Slutligt pris inklusive indexpåslag = i2/ i1* grundpris
i 1 = Indextal vid bastidpunkten (tidpunkt 1)
i 2 = Indextal vid avräkningstidpunkten (tidpunkt 2)
Exempel
Ett grundpris om 10 kr skall regleras med index. Bastidpunktens indextal (i1) uppgår till Indextalet vid avräkningstidpunkten (i2) uppgår till
Indexpåslag enligt (A):
(–) / x 10 kr = ,29 kr
Slutligt pris inklusive indexpåslag enligt (B):
( / ) x 10 kr = 10 ,29 kr
I vissa avtal träffar man överenskommelse om en klausul som innebär att priset inte får räknas om fullt ut. Exempelvis att endast 80 procent eller 90 procent av kontraktssumman ska slå igenom på förändringen i priset. Denna procent uttryckt i decimalform (till exempel 0,80 eller 0,90) kallar vi för konsta