Vad har karenstid med antibiotikaanvändning att göra
Kort- och långvarig behandlingstid nära bakteriemi fanns likvärdig
Den optimala behandlingstiden existerar för flera infektioner otillräckligt studerad. Längre kurer tillsammans antibiotika ökar risken till läkemedelsbiverkningar, bakteriesläkte difficile-infektion samt antibiotikaresistens.
Syftet tillsammans med den aktuella multicenterstudien [1] var för att jämföra kortvarig (6–10 dagar) respektive långvarig (11–15 dagar) antibiotikaterapihos fullvuxna personer patienter tillsammans gramnegativ bakteriemi. Det huvudsakliga utfallsmåttet fanns mortalitet 30 dagar efter avslutad behandling.
Knappt 5 fullvuxna personer patienter inom USA tillsammans gramnegativ (Enterobacteriaceae) bakteriemi identifierades retrospektivt. tillsammans hjälp från så kallad propensity score skapades numeriskt värde likvärdiga grupper avseende riskfaktorer, infektionsfokus samt svårighetsgrad, tillsammans patienter inom vardera gruppen. Det vanligaste blododlingsfyndet plats E coli (47 procent), och infektionsfokus var huvudsakligen urinvägarna.
Mortaliteten 30 dagar efter avslutad antibiotikabehandling var likvärdig i den »korta« (9,6 procent) respektive »långa« (10,1 procent) behandlingsgruppen. Reinfektion samt förekomst av Clostridium difficile-infektion skiljde sig heller ej åt. detta fanns enstaka tende
Utvecklingen av Sveriges arbete mot antibiotikaresistens ur ett One Health-perspektiv
Folkhälsomyndigheten har låtit producera en film som presenterar Sveriges arbete med antibiotikaresistens inom områdena miljö, djur och människor – alltså vårt arbete ur ett One Health-perspektiv. Filmen vill också visa på den resa som Sverige gjort som land de senaste åren och hur den utvecklingen legat till grund för hur vi arbetar med antibiotikaresistens och det gynnsamma resistensläget vi har idag. Den undre av de båda filmerna är tillgänglighetsanpassad.
A one health approach to AMR containment – the Swedish journey
A one health approach to AMR containment – the Swedish journey (syntolkad)
Längre ner på sidan kan du läsa mer om vad vi i Sverige och Folkhälsomyndigheten gör för att hindra utvecklingen av antibiotikaresistens.
Vi förmedlar kunskap och ansvarar för övervakning
Folkhälsomyndigheten har uppdraget att:
- arbeta för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur.
- sammanställa och aktivt förmedla kunskap om antibiotikaresistens till hälso- och sjukvården, socialtjänsten och allmänheten.
- medverka till a
Transkribering av # Hur farlig är antibiotikaresistens?
Andreas Andersson: Cecilia Stålsby Lundborg är professor och forskargruppsledare vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet. Hennes forskargrupp heter Health Systems and Policy och hon har länge intresserat sig för vilka följder vi kan vänta oss om eller när antibiotikaresistens breder ut sig.
Cecilia Stålsby Lundborg: Antibiotika är helt enkelt läkemedel som kan användas för att behandla bakteriella infektioner.
Andreas Andersson: Hur länge har vi haft tillgång till antibiotika?
Cecilia Stålsby Lundborg: Det man ofta brukar kalla för antibiotika är ju penicillin och penicillin upptäcktes ju, säger man Men det kom till allmän användning runt slutet på andra världskriget. Jag slog upp igår när det kom till Sverige, när det började tillverkas i Sverige, och det var Så det är egentligen en väldigt kort tidsperiod som vi har haft antibiotika.
Andreas Andersson: När blev det spritt? När började man använda det i en stor skala runt om i världen?
Cecilia Stålsby Lundborg: Ja, det var väl någon gång då man började globalt att använda det efter andra världskriget och sen har det kommit mer o