Vad innebär biometriska uppgifter
Biometriska uppgifter ur ett dataskyddsperspektiv
Behandling av biometriska uppgifter blir allt vanligare i samhället. Vi använder uppgifterna bland annat för att låsa upp vår telefon eller dator. Här går vi igenom begreppet ur ett dataskyddsperspektiv och reder ut vad en personuppgiftsansvarig bör beakta innan hon eller han börjar behandla biometriska uppgifter.
Vad är biometriska uppgifter?
Biometriska uppgifter definieras i dataskyddsförordningen (GDPR) som följande:
”personuppgifter som erhållits genom en särskild teknisk behandling som rör en fysisk persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som möjliggör eller bekräftar identifieringen av denna fysiska person, såsom ansiktsbilder eller fingeravtrycksuppgifter”.
Artikel 9 i förordningen reglerar särskilda kategorier av personuppgifter (det som tidigare kallades för känsliga personuppgifter). Enligt artikeln utgör biometriska uppgifter en särskild kategori av personuppgifter om de används för att entydigt identifiera en fy
De senaste smarttelefonerna har fingeravtrycksläsare, men detta finns även andra biometriska sensorer vilket vi snart kommer för att använda vid våra enheter
Lösenord, tvåstegsverifiering alternativt åtkomstkoder. såsom du möjligen har gissat talar oss om verktyg för för att hålla all vår resultat säker vid nätet. samtliga dessa struktur har för tillfället ersatts, dock också supportas, av således kallade biometriska sensorer.
Tecknet biometri inom datavetenskap avser en system vilket kan uppleva igen samt identifiera enstaka person baserat på vissa fysiologiska attribut. Dessa existerar unika personliga aspekter vilket iris, fingeravtryck, näthinnor osv. Biometriska fakta är därför mycket konfidentiell information såsom en maskin identifierar på grund av att ge eller ej ge passage till en konto alternativt en avdelning för enstaka användare. på grund av att behärska analysera dessa uppgifter behövs biometriska sensorer. Många från dessa sensorer finns numera även inom vardagliga objekt. Tänk mot exempel vid den fingeravtrycksläsare som finns i dem senaste smarttelefonerna.
Stämigenkänning
Systemet för för att känna igen en persons biometriska upplysning kallas även AIDC (Automatic Identification and Data Capture). För närvarande är dem mest nyttja biometriska sensorerna, som
Vilka personuppgifter är biometriska?
I GDPR definieras biometriska personuppgifter på följande sätt: ”personuppgifter som erhållits genom en särskild teknisk behandling som rör en fysisk persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som möjliggör eller bekräftar identifieringen av denna fysiska person, såsom ansiktsbilder eller fingeravtrycksuppgifter”. Tillsammans med bland annat uppgifter om hälsa och etniskt ursprung utgör biometriska uppgifter känsliga personuppgifter enligt art. 9 GDPR, vilket i sin tur innebär att GDPR erbjuder ett starkare skydd för dessa personuppgifter och ställer högre krav för att få behandla dem.
Vilka krav ska vara uppfyllda för behandling av biometriska personuppgifter?
För att behandla känsliga personuppgifter, som biometriska uppgifter, finns det tre förutsättningar som ska vara uppfyllda:
- Personuppgiftsbehandlingen följer de grundläggande principerna i art. 5 GDPR
- Det ska finnas en lämplig rättslig grund enligt art. 6 GDPR
- Det ska finnas ett undantag från huvudregeln om förbud mot behandling av känsliga personuppgifter enligt art. 9 GDPR
När det kommer till den tredje punkten ligger fokus på att det som huvudr