Hinduiska pricken
Pannemerke i hinduismen
Pannemerke er nokre av dei tydelegaste teikna på tro som blir brukt från mange hinduar. Det finst ulike undergrupper av slike merke, der prikken inom panna vilket kvinner ber er den best kjende. Pannemerka blir ofte omtala som «kastemerke», men dei viser svært sjeldan kva kaste nokon høyrer til. I staden kan dei visa til kva gud ein dyrkar og til tider fortelja noko ifall ein er gift alternativt ikkje og om ein er hinduprest eller asket. Menn, kvinner og ungar kan alle bera pannemerke, anten dagleg eller ved visse høve, som ei avskjed, eit giftarmål alternativt ei tempelvitjing. Merka finst i mange fargar og utformingar. Dei kan målast, pressast alternativt klistrast vid panna, og går från etter ei stund.
Sanskritordet for 'merke', tilaka (tilak på hindi), kan brukast om alle typar religiøse merke, angående dei er laga inom panna alternativt andre stader.
Merke for alle
[endre | endre wikiteksten]Den enklaste skapa for pannemerke er ein pulverflekk påført med ein finger inom panna. Ein kvar hindu kan gjera dette vid seg sjølv, til dømes i samband med morgonstellet eller ei dagleg bøn. Hinduar og andre är kapabel også ett fåtal flekken påført, til dømes av ein prest inom eit tempel eller från kvinn
Hvorfor har indiske kvinder et mærke i panden?
I Indien, Bangladesh og andre områder i Sydasien udsmykker kvinder sig ofte med et mærke i panden mellem øjenbrynene. Dette mærke har flere navne, blandt andet bindi, tilak, bottu, kumkuma. Skikken med at bære et sådan mærke går flere århundreder tilbage.
Det er en udbredt misforståelse, at bindien er et kastemærke, altså et mærke, der markerer kvindens sociale status. Mærket er i virkeligheden mest blot udsmykning, mens andre tillægger det en mere spirituel betydning.
Traditionelt bæres bindien af både gifte og ugifte kvinder, men ikke enker. Ugifte kvinder bærer som regel en sort bindi, mens den røde er forbeholdt gifte kvinder. Bindien kan være et smykke, et klistermærke eller makeup.
Bindien anvendes særligt ved festlige lejligheder, men også under hellige ritualer og handlinger. Ved sidstnævnte bærer hinduistiske mænd også ofte et mærke i panden.
Der er flere årsager til at bære bindien. Nogle bærer den udelukkende for at ære deres kultur, mens andre mener at bindien har en særlig funktion. Blandt andet mener mange hinduer, at kroppen består af forskellige energicentre, kaldet cha
Hinduism
| Hinduism | |
Aum | |
| Ursprung | Indien |
|---|---|
| Anhängare idag | cirka 1,1 miljarder |
| Överhuvud idag | ej gemensamt överhuvud |
| Helig skrift | Veda, Upanishaderna med flera |
Hinduism eller Sanatana dharma (Den eviga världsordningen) är samlingsnamnet för en rad indiska sedvänjor, religiösa föreställningar och filosofiska begrepp.
Det finns inte någon vedertagen definition av hinduismen som religion eftersom den inte har någon grundare, ingen av alla erkänd helig skrift eller någon övergripande organisation. Gemensamt för de flesta riktningar inom hinduismen är likväl föreställningen om en allomfattande princip eller väsen kallad brahman och läran om själens återfödelse (samsara) i nya gestalter beroende av individens gärningar i livet, kallat karma. Hinduismen är den dominerande religionen i Indien med omkring 1,1 miljard anhängare[1] och är en av världens äldsta religioner.[2][3]
Hinduism kan uppfattas såväl som polyteistisk som monistisk, eftersom mångfalden av gudomar ofta uppfattas som manifestationer av, eller tjänare åt, ett Högsta väsende, Brahman. De viktigaste gudarna är Shiva (motsatsernas gud), Vishnu (som upprätthåller världen) och Ma