Är riksdagen ordförande av

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år , och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september.

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet. Förenklat gäller att de politiska partier som har flest mandat (platser) i riksdagen (majoriteten av de platserna) bildar regering. 

Regeringen styr landet men granskas av riksdagen.

Riksdag

När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän (posterna kan innehas av både kvinnor och män).

Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.

Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden. De riksdagsledamöterna delar in sig på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar

  • är riksdagen ordförande av

    • Sveriges riksdag

    Sveriges riksdag, eller riksdagen, är Sverigeslagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.[1] Riksdagen består av en enda kammare med ledamöter, som väljs genom allmänna och direkta val vart fjärde år.[2]

    Riksdagen ansvarar för att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas.[1] Riksdagen utövar även parlamentarisk kontrollmakt över regeringen,[3] med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring.[4] En ny statsminister kan inte tillträda utan att först ha godkänts av riksdagen. I enlighet med principen om negativ parlamentarism är statsministern och övriga regeringen tolererad av riksdagen så länge inte mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar emot den.[5]

    Riksdagen leds av en talman, som sedan den 24 september är Andreas Norlén (M). Ledamöterna är organiserade i olika partigrupper efter politiskt parti. De utses genom direkta val; det senaste ägde rum den 11 september och nästa ordinarie val är planerat till den 13 september Riksdagen har sitt säte i Riksdagshuset i Stockholm.

    Organisation

    [redigera | redigera wikitext]

    Riksmötet öppnar

    Sveriges riksdags talman

    Riksdagens talman existerar Sveriges riksdags främste representant och leder riksdagens jobb. Talmansämbetet existerar det högsta ämbete likt en individ kan väljas till inom Sverige. Talmannen är inom rang efter statschefen (konungen) men före statsministern, samt kan ej avsättas genom riksdagsbeslut beneath tiden fram till nästa riksdagsval.[1] Nuvarande talman existerar Andreas Norlén, som tillträdde efter riksdagsvalet

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Sverige har ett lång tradition av talmän som går tillbaka mot ståndsriksdagens tidsperiod. I års riksdagsordning stadgas att ärkebiskopen i Uppsala ska existera ordförande till de ofrälse stånden då stånden plats samlade inom rikssalen. i enlighet med års riddarhusordning utsågs talmännen av kungen, men titeln "talman" förekom inte. Adelns ordförande plats lantmarskalken, prästerskapets var ärkebiskopen, borgerskapets plats justitieborgmästaren inom Stockholm samt bondeståndet representerades av "edsvurne skrivare". från bondeståndets skrivare var Gudmund Jonsson inom Bjärke den förste likt använde titeln "talman" då han skrev under års riksdagsbeslut. detta var ursprunglig i års riksdagsordning vilket talmansposten blev grundlagsstadgad. Samtidigt förlorade