Energi som förs via föda

Energiomsättningen är i själva verket en biokemisk process som består av en serie kemiska reaktioner som utspelar sig inuti cellerna i våra kroppar. Medan den mat vi äter bryts ned i magen och tarmarna, omvandlas de frisatta näringsämnena, främst i form av glukos, fetter och aminosyror, inuti våra celler vidare till en energiform som cellen kan använda, nämligen ATP(adenosintrifosfat). Varje cell i kroppen har små strukturer, kallade mitokondrier, vilka är avgörande för mycket av denna energiomsättning.

Den mesta av kroppens energiomsättning sker genom en process som kallas för cellandning, som består av flera delsteg, inklusive glykolys, citronsyracykeln och elektrontransportkedjan. Inom dessa steg omvandlas glukos och fettsyror till ATP genom att förlora sina elektroner, en process som kräver syre. Om syre inte finns tillgängligt, såsom vid intensiv träning, kan glykolys ändå producera ATP, men i mycket lägre utbyte och restprodukten bildar då mjölksyra.

Självklart, energiomsättning är inte bara begränsad till att producera energi. Det är också avgörande för att ta bort avfall och det bidrar till upprätthållande av kroppstemperaturen &#; all överskottsvärme som genereras und

Basal Metabolic Rate, BMR

All föda ger energi, men är för den skull inte med nödvändighet näringsriktig. Behovet av energi är kvantitativt, medan behovet av näringsämnen är både kvantitativt och kvalitativt. Hur stort vårt intag är av olika näringsämnen, är lika viktigt som att balansen mellan näringsämnen är den rätta.


KROPPENS ENERGIBEHOV

Energiupptag behövs för kroppens uppbyggnad, värme och rörelse. Cirka 70% av energin förbrukas för att hålla igång kroppen i viloläge varav hjärnan förbrukar cirka 20%. Överskottsenergi fettlagras. Den föda som inte bryts ner förs ut som avföring eller svettning.

Balansomsättning, värme- och rörelseenergi: Kroppens energibehov varierar med ålder, kön, vikt och fysisk aktivitet. Genetiska (ärftliga) skillnader förekommer. Man skiljer på det basala energi­behovet (balansomsättningen) som är den energi som behövs i totalt viloläge, den energi som krävs för tillväxt och energiförbrukningen vid fysisk aktivitet (rörelse­energi). Energi omsätts i kroppen till värme eller rörelse. Överskott lagras som fettceller. 1 kg kroppsfett innehåller cirka Kcal. Läs mer > Energibalans för viktkontroll.

Energiförbrukning, behov:

  • Basala
  • energi som förs via föda

    • Alla människor är kapabel bli år, förutsatt tur och riktig levnadssätt, dessutom ha en meningsfullt liv. Över kalenderår blir nästan ingen trots rätt förutsättningar och läkekonst. Då existerar maskinen utnött. Som otur räknas fel gener, fattigdom, olyckor. riktig levnadssätt innebär att ej stressa samt oroa sig för många, motionera lagom och ej minst sunda kostvanor.

    Näringslära (näringsfysiologi, nutritionslära) är vetenskapen om födans innehåll samt hur den tas upp av kroppen. Näringslära innefattar också insikt om näringsbehov, livsmedels­konsumtion samt kostvanor, samt sambandet mellan kost samt hälsa.

    • Vår föda består från protein, fett, kolhydrater (inklusive kostfibrer), vitaminer, mineraler samt vatten.
    • Födan bryts ner i buk och tarmkanalerna. Näringen förs via tarmväggarna vidare ut inom blodet, ämnesomsätts bland annat i levern och transporteras ut inom cellerna.
    • Energi: föda är energi som omvandlas till kinetisk energi och till värme för för att hålla kroppstemperaturen. En sektion mat smiter ut bakvägen utan märkbart energiupptag, mot exempel fibrer.
    • Överskott av energi omvandlas till energiförråd, det önskar säga fettvävnad.
    • Hälsoaspekten av att ge liv omfattar främst kunskapen ifall matens